Nu har jag uppdaterat här lika ofta som det glider ut något klyftigt ur Bert Karlssons käft. Alldeles på tok för sällan, med andra ord. Tänker inte skylla på något, ni vet vad det beror på ändå så det finns ingen anledning att älta det.

Fredagen den 13:e idag och det är nästan så jag önskar att jag var lite skrockfull så jag kollade femton gånger när jag gick över vägen och vägrade lägga nycklar på bordet. Att jag kände lite extra spänning idag liksom, men icke. Det känns inte riktigt som det ligger i vår generation att anamma skrock, sånt får tanter hållas med (Nu kommer jag få en blixt i huvudet och nån imam kommer knacka på sent ikväll och utfärda Israels förbannelse över mig för att jag skrev så).

Skulle nog bli lite spak om jag kikade ut och såg Zein al Abedin stå utanför dörren faktiskt, speciellt med tanke på att han varit död i sisodär 1300 år. Men då har han å andra sidan haft tid att öva på förbannelser.