onsdag 20 maj 2009

Jag förtjänar en fanfar

Dagen D är ingenting i jämförelse. Två världskrig, Armstrongs steg på månen och en barnafödsel går inte att sätta i perspektiv till hur stort det här är. Almanackan visar 20:e maj, klockan är 21.18 och Fredrik har bestämt sig för att börja blogga igen. Pip!

Bara för att inte vara som alla andra så har jag varit ledig idag, och kommer ägna morgondagen då hela Sverige tar ledigt på grund av Kristus färd upp i himmelen jobba som ett svin. Slita hårdare än en barnarbetare i Bangladesh och svettas värre än en rysk kulstöterska med hår på ryggen. Nu har jag tråkigt, det händer inte ofta men när det väl händer så är det ju givetvis kris.

Har fyllt dagen med fifa-lir, lagat lövbiff med klyftpäror och en del sport. Nu är det kväll, och min fantastiska fantasi ser sina begränsningar. Messade Söder, fick inget svar, orkade inte fråga någon annan. Jag funderar på att åka ut och fiska. Och då snackar jag inte om att ragga på krogen. Fiska på riktigt, du vet sådär med spö och lina, drag som fastnar i vassen och gäddor som släpper från kroken.

Fiska på krogen känns lite last year. Och med det uttalandet låter jag precis som någon som kommer beställa en thaifru på postorder när jag blir 40 och inser att ingen vill ha mig.

Hoppas det händer nåt extravagant. Så jag hamnar i en situation à la Blair Witch Project, jag kan behöva lite spänning i kväll.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar