fredag 9 april 2010

Det är jobbigt med referenspunkter som visar på hur gammal man är, eller åtminstone håller på att bli. För några veckor sedan fyllde min systerdotter ett år och det känns tämligen sjukt att det var tolv månader sedan hon klämde sig ut skrikande ur syrrans hallongrotta. Eller ett jordsnurr sen, som man sa när man var tretton och ville vara lite hipp. Nästan lika bra som "tretton vårar".

Är för övrigt ganska trött på Air France som vägrar ge mig mina pengar för att de var inkompetenta nog att slarva bort mitt bagage och jag lovades minsann både ditten och datten av den lena telefonisten som fick ta emot min galla, svälja den hel. Men nu när det kommer till kritan kräver de att man ska skicka in allt från bagtag till incheckningsbiljett och bevis på att man överhuvudtaget existerar. Men fick ett bra tips från min kusins man. Ska skriva och fråga vart min jurist skulle höra av sig. Det kanske får fart på saker och ting.

Annars kan man ju alltid bombhota den franska ambassaden eller nåt sånt fräckt för att få deras uppmärksamhet. Det borde väl vara ett kvitto så gott som något på att man faktiskt existerar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar