Förra året julhandlade vi för 61,3 miljarder. Bara i Sverige. Ponera att vi skippade lägga ut en krona på julklappar/nyårsfirande ett år och istället skänkte samma summa till världens behövande. Tänk att a_l_l_a gjorde det här. Inte bara i Sverige. Vi skulle kunna sudda ut väldigt stora delar av världens fattigdom på två år. Och skulle det egentligen inte vara ganska mycket vad julen handlar om?



Sjukt motsägelsefullt av mig med tanke på antalet julklappar och kanske framför allt prislapparna på dem jag köpt. Men kanske därför jag blir så träffad av tanken, också.

Midvinternattens köld är hård, och det här är väl bara början.
Men ingen kan älska snön mer än jag. När jag kom hem inatt hade det
snöat så pass att dörren in till trapphuset inte gått igen, bara
att klampa in med andra ord. Vad var det jag sa om räkmackan?

Ryktas om att det spolats en skön isbana som snart ska invigas med
lite hockey också. Ska bli skönt att få skämma ut sig lite, jag kan
ju inte ens 'hockeystanna' på ett par griller. CJB skulle hooka mig
med klubba och handskar, nånting säger mig att han kommer köra lite
mer utrustning än så eftersom han snackade om visir à la Ovechkin.
Fempluscalle.

Har alltid tyckt att Stockholm är så speciellt vackert på sommaren.
Det är inte så dumt med vintern heller, faktiskt.

Jag uppdaterar er dåligt. För dåligt.
Känns ändå som det är en viss faktor som bidrar till detta.
Varit på jobbet i 15 timmar, 29 minuter och 32 sekunder nu. Pip.

Kan ha tabbat mig också. Ordentligt.
Hittar inte min nyckelbricka till lägenheten. Den borde vara i jackfickan. Där är den inte.
Min bror ligger där och sover och vill nog inte bli väckt nu. Till tre skulle han vara vaken, sa han. Nu när han får äta godis.
Så jag får helt enkelt sätta mitt hopp till alla dekadenta själar där ute som varit och festat till nu och att någon ska åt samma håll. Och som förmodligen har en nyckelbricka i fickan.

Men med tanke på att jag borde börjat kolla efter nya lägenheter för länge sen men inte ens börjat, och idag blev erbjuden en utan att ens frågat eller sagt att jag vill ha någon så kanske jag ska vara lugn.

Jag har inte fått smeknamnet räkmackan för intet.

Jag tror jag tror på...kärleken?
Läser att vartannat giftermål slutar i skilsmässa.
Det känns sjukt mycket.
Stadgar vi oss för tidigt, utan att egentligen veta varför?
Eller ger vi upp för alldeles lätt?
Det kanske är en kombination av båda?

Jag säger inte att man ska stanna kvar med någon, bara för att. Att man ska plågas och ständigt må dåligt. Jag tycker bara det ibland känns som samhällets slit-och-släng-mentalitet successivt arbetat sig in under skinnet på något så oförvitligt som våra relationer. Det är det som skrämmer mig. Känns det inte bra så kasta, skaffa nytt och gå vidare. Och vad du gör, se dig aldrig om. Att älska i lust är så enkelt. Kanske det mest okomplicerade och uppriktiga som finns. Lättare än att andas. Men att orka älska i nöd - trots att man så vackert lovat det som en självklarhet - tycks sällan besitta samma relevans. Det är lätt bara ord i en kyrkolokal, som i ett tomt eko studsar mot väggarna tills de försvinner.

Men vad vet jag..

Ju fler gånger jag lyssnar på 'Out of Reach', desto bättre blir den.
En av de få låtar jag tror är omöjlig att lyssna sönder, hur mycket man än försöker.
Lite som ungefär samtliga av John Mayers och några av Joshua Radins låtar.

Dagarna flyter ihop för tillfället. Jag hänger inte riktigt med. Har envisats med att skriva oktober hela veckan när jag knappat in datum.
Snart halvvägs till 50 också. Vilken baluns det ska bli.
Om jag inte tar fel på månad.

På tal om månader, fick förlängt till den sista april.
Förväntar mig ett grattis av alla som läser detta.

Är fruktansvärt sugen på att åka till USA och köpa på mig en massa teknikprylar som jag egentligen inte alls behöver men som stillar min panik över att ha för mycket guld i mina byxor. Fast jag skulle faktiskt kunna använda mig av en ny mobil.
Edith kastade min trotjänare i golvet. Den höll för det de första 392 gångerna. Men den 393:e dog den yttre displayen. Det värsta är att hon inte är två år fyllda. Så någon ersättning är det inte att tala om.

Jag kanske kan få med mig brorsan till staterna. Han skulle behöva komma ut lite. Men frågan är om de släpper in honom. Det går enklare med mitt ariska utseende. Skillnad. Jag kom ju knappt ut.

Såg att jag fått två av mina paket jag beställt. Ska hämta ut dem imorgon. När man kan beställa inslagna julklappar på nätet och få dem fyra dagar senare utan vare sig hets, köer eller juljinglar vill man bara söka upp alla det-var-bättre-förr-sägare och pressa det så djupt ned i halsen på dem att de inte får fram ett ljud förrän Trettondag Knut.

Har äntligen tagit tjuren vid hornen. Är väl inte helt min förtjänst egentligen, men fick en remiss tack vare att jag tog första steget. Så lite cred vill jag ha. Ska ta bort mina visdomständer. Och det är nog tyvärr inte lika enkelt som det låter. Nån specialist ska snitta upp mitt tandkött, knacka sönder tänderna och sedan dra ut dem bit för bit eftersom de sitter så illa till. Min tandläkare försäkrade mig om att 'du kommer behöva vara ledig minst en vecka för du kommer ha så ont'. Känns kul.

Såg 'The Other Guys' inatt och måste säga att jag blev positivt överraskad.
Kan även tipsa om The Infidel. Lite smårolig.

Pimps don't cry.

Finns det något tråkigare än att vänta?
Gått av för ledighet och bestämde mig för att lämna stan några dagar.
Jobbade natten till igår och med tanke på att jag har arbetstid till 04.00 är min dyngsrytm något...annorlunda.
Bestämde mig runt midnatt för att åka, beställde biljett och valde första tåget vid 06.00.
Dividerade en stund om jag skulle lägga mig och titta i taket för att sedan somna efter fyra timmar och med största sannolikhet inte vakna av väckarklockan, eller om jag skulle slå ihjäl sex timmar lite fort.
Jag valde det senare.
Min väntans frustration såg ut ungefär såhär:

Spelade lite Playstation 3. Halvtittade på en film, tog ett bad och insåg att det bara gått tre timmar. Kollade på klockan. Packade lite. Klädde på mig, gick en sväng till Stadion. Kollade på klockan. Gick tillbaka samma väg. Vek av ned på Odengatan, köpte ett paket Lucky Strike på Seven Eleven. Bara för att. Jag röker inte ens. Kollade på klockan. Gick upp till St Eriksplan. Kollade öppettiderna hos en frisör. Läste Stockholms City. Kollade på klockan. Satte mig på en buss till Sickla Udde. Bara för att. (utbudet av bussar vid halvfem på morgonen är begränsat). Var snart tillbaka på Odenplan. Vek ner mot Sveavägen, och McDonalds. Köpte en cheese. Kollade på klockan. Åt min burgare och lyssnade på två uteliggare som löste korsord. Gick hem. Kollade på klockan. Satte mig på tuben. Satte mig på tåget.

Nämnde jag att jag är precis värdelös på att vänta?

Taxichaffisen inatt var helt till sig. Precis innan han plockade mig på Arenavägen hade han släppt av en skinnskalle i Sumpan. Jag tror taxichaufförernas hemliga kodex egentligen är att de inte får börja prata med kunden om inte kunden tar initiativ till samtal. Det kunde han inte hålla sig till. Han höll på att spricka.

Skinnskallens brödintag hade glappat hela färden och chauffören hade blivit något rädd när han helt plötsligt frågade; 'alltså, har du några pengar?'
Triggerfingret hade nog aldrig varit mer berett på larmknappen än då, tack vare fördomar och allt.
Men han ville bara veta om han hade växel på en tusenlapp, för att i nästa andetag säga att; 'det är ju bara svartjobbare och kriminella som har tusenlappar'.

Men det var inte det värsta. Under hela färden hade han propsat på att chaffisen var tvungen att testa gröna viagra. Han berättade väl ingående om nån brud han precis varit med. Känns som att taxichaufförer är vana vid det mesta, men när han efter mycket tjat flikar in; 'Jag körde gula innan men de gröna är ännu bättre, jag har stånd fortfarande...' blev till och med chaffisen obekväm.

Som tur är så är det inte jättelångt mellan Midsommarkransen och Sumpan.

Hur han betalade? Med en tusenlapp förstås.

Det känns verkligen fantastiskt att ha en så sjukt bra framförhållning när det handlar om julklappar och så kommer jag inte ens sitta med runt granen och öppna. Ska jobba hela jul och nyår, finns väl både för och nackdelar men jag trivs verkligen med mitt jobb så ska inte klaga. Får fira senare eller innan helt enkelt.

Men det är ju inte för intet man blir lite rädd att man är som killen en minut in i klippet om trettio år. Fast frågan är om jag inte skulle kunna finna mig i det ändå, han verkar otroligt skön.