Man vet att det är fredagsstämning på jobbet när alla går hem och säger trevlig helg. Men här blir det inte tal om något fredagsmys inte, trots att jag är sjukt produktiv (en mycket objektiv syn på saken) och klar med det mesta som ligger under mitt ansvarsområde kommer jag inte att gå från den här byggnaden tidigt ändå. Det är som vanligt vissa avdelningar som inte lärt sig planera och bönar och ber efter hjälp. Känner mig lite som en medeltida bödel, eller varför inte rent av en kejsare. Med tummen upp eller ner bestämmer jag om de ska få leva eller dö.

Och så fläskar radion på Laurent Wolf - No stress. Hon börjar med att skrika "I don't wanna work today".

No shit Sherlock.